Uppdatering om Jackson

Både på facebook och här på hemsidan har det varit tyst om hur det är med Jackson så jag tänkte uppdatera er lite om läget nu.

IMG_0128

Ungefär en vecka efter att vi hade hittat honom tog vi av bandagen, både vi och veterinären tyckte att det hade läkt fint - men efter bara 5 minuters rastning i trädgården utan bandage så började han halta ganska rejält. Trampdynorna var uppskavda igen och hade börjat blöda så det var bara till att börja med bandagen igen. Vi var hos veterinären för att få med oss mer bandage och annat som behövdes och den här veterinären räknade med att det skulle ta fem veckor innan tassarna gick att gå på som vanligt igen. Nu till veckan är det tre veckor sedan vi var hos veterinären första gången och bara fyra veckor kvar tills trampdynorna beräknas vara läkta.

IMG_9610

Just nu är trampdynorna såpass läkta att Jackson klarar sig utan bandage - däremot har vi köpt halkstrumpor till honom att ha inomhus och vattentäta strumpor att ha vid rastningen i trädgården.

Efter det påbörjas rehabiliteringen av snedbelastningen han gör när han har bandage på tassarna och först efter det börjar styrke och konditionsträningen för sommarens agilitytävlingar. Vi kommer ta ett steg i taget och rehabet får ta precis den tid den tar utan stress - så länge Jackson mår bra så är jag nöjd.


Novemberrusket 2015

Igår var det dags för en av årets agilityhöjdpunkter - nämligen Novemberrusket! Eftersom Jackson har agilityvila av olika anledningar så låg all fokus på Ess debut.

Debuten var långt ifrån hur jag hade tänkt mig. Men ändå precis som jag hade tänkt mig. Jag visste att om Ess var fokuserad så skulle det gå riktigt bra - men samtidigt hade jag verkligen inte förväntat mig att han skulle vara såpass taggad som han var över att få springa. Jag fick nästintill hålla fast honom i starten så han inte skulle rusa iväg med koppel och allt (syns ganska tydligt på filmen nedan). Mina mål och förväntningar med debuten var att se till att Ess får en så positiv bild av att tävla som möjligt samt att vi båda skulle se till att ha så roligt som möjligt. Sedan var det bara en positiv överraskning att Ess faktiskt var så fokuserad och med mig som han var.

IMG_0136

Första hindret sprang han förbi, även de tredje hindret vilket jag valde att inte göra en stor grej av men efter det gick han riktigt fint! Från fjärde hindret och i mål var han precis som på träning, inte lika snabb men lika säker. Debuten gav mig också den motivation till att träna kontakfält med honom som jag saknat på sistone.

Planen nu är att försöka få till något eller några pass kontaktfältsträning i veckan under vintern för att vara redo för en agilityklassdebut i vår!


Genrep inför debuten!

Om tre dagar är det dags för Ess tävlingsdebut! Vi har inte hunnit eller kunnat träna lika mycket inför debuten som jag hade velat men efter allting som har hänt den här hösten så är det inte så konstigt.

IMG_2706

I söndags var vi i hundarenan för att försöka träna ihop oss på enklare banor samt träna på annan säck och däck som han är van vid - och Ess överraskade mig något enormt! Vissa bitar som jag inte trodde att han kunde har han vilat sig i form till och tvärtom: vissa delar har vi tappat.

Det var längesedan jag tränade en klass 1 hund och jag har svårt att se vad vi behöver träna på så debuten kommer bli ett välbehövt kvitto på vad som behövs träna på inför sommaren! 


Det värsta dygnet i mitt liv

''Linas hund försvann - på födelsedagen''. Så lyder rubriken i artikeln som Expressen skrev under det värsta dygnet i mitt liv. Många av er har kanske följt detta på facebook, tillsammans med de 2500 personerna som har varit inblandade i sökandet. Men några av er har önskat att jag ska skriva om det - mina tankar, mina tips om något liknande skulle hända någon annan med mera.


I onsdags fyllde jag år. Jag var på VIP-visning av senaste James Bond filmen och mitt lag hade lånat med sig Jackson till SBK Göteborgsavdelningen (Kallebäcks hundklubb) för att träna agility inför helgens tävling. Så fort kopplet åkte av så bestämde sig Jackson för att sticka ifrån laget - antagligen för att leta efter mig. Förvirrad och i panik sprang han bort från hundklubben.

När jag fick reda på det kunde jag inte sluta skaka, men samtidigt kunde jag tänka glasklart: jag skulle hitta Jackson - oavsett vad. Han letade efter mig, ensam och rädd och jag tänkte inte svika honom. Den senaste rapporten jag hade fått från laget var att han senast var sedd i Mölnlycke Företagspark och på väg dit slängde jag upp ett inlägg på facebook med den information jag hade fått, mitt mobilnummer samt en bild på Jackson.

12240009_1194700663880730_7942096613158530354_n

Bilden på Jackson som delats över 1300 gånger på facebook!

Ganska direkt efter att bilden lagts upp på facebook började den delas och många vänner ringde och tog sig till Mölnlycke för att hjälpa till i sökandet. Klockan var då runt åtta på kvällen. Polisen, trafikverket och Securitas kontaktades. Halv nio ringde polisen och meddelade att en kvinna hade sett Jackson i ett annat industriområde i Mölnlycke och hållt koll på honom i en halvtimma medan hon satt i telefonkö till polisen. Sökandet fortsatte fram till klockan två på natten utan resultat innan vi bestämde oss för att försöka sova lite i väntan på nästa tecken på att någon sett eller hört någonting. Vi var då runt 15 personer som var ute och letade.

På torsdagen ringde min mobil 06:30 och det var en annan kvinna som sa att hon sett Jackson springa i panik mellan bilarna på Mölndalsvägen i Pixbo. Jag hade då sovit ungefär tre timmar när jag och pappa slängde oss in i bilen i full fart mot Jackson. På väg dit ringde en man och sa att hade sett Jackson mitt inne i Mölnlycke springa i full fart på cykelbanan. Väl där letade vi igenom hela Mölnlycke utan resultat. Runt klockan åtta på morgonen anslöt sig fler och fler i sökandet och fram till lunch var vi minst 30 personer ute och letade. Vissa satte upp lappar i Mölnlycke, vissa ringde Västtrafik, vissa gick runt till körskolor, pratade med Mölnlyckebor, letade i skogen och på flera olika vägar runt omkring Mölnlycke, Pixbo, Mölndal och Kallebäck. Även Expressen hörde av sig runt lunchtiden för att skriva om Jacksons försvinnande - de ville hjälpa till att nå ut till så många som möjligt. Länk till deras artikel finns längst ner i inlägget.

12239710_747866908690555_7827414559115760932_n

Kartan med uppgifter om var Jackson rörde sig under de 22 timmar han var borta.

Efter fyra timmar utan att ha hört någonting från någon bestämde sig både jag och pappa att åka hem och försöka få i oss lite mat. När jag, efter ungefär en timma hemma, skulle ta första skeden med vaniljkvarg (första maten sedan onsdag kl 17:00) ringer mobilen och en man säger att han sett Jackson på sin gård. Så ännu en gång fick maten vänta och vi slängde oss i bilen ännu en gång. Min syster slängde ut informationen om var Jackson nyss varit sedd på facebook och jag ringde en i mitt lag som jag visste var ute och letade. ''Någon som Jackson känner igen måste dit så fort som möjligt'', tänkte jag. Det visade sig att hon var två minuter därifrån och det var precis vad vi behövde för att få tag i honom. När jag och pappa anlädde till platsen efter 10 minuter mötte vi tjejen i mitt lag när hon kom springandes i full fart mot oss.

''Han är i tågtunneln!'', sa hon och jag rusade dit. Jackson var, precis som hon sa, i tågtunneln och jag valde att sätta mig ner i andra änden av tågtunneln och kalla försiktigt på honom istället för att gå dit. Jag visste att han hade haft panik i 22 timmar och det sista jag ville göra när jag såg honom 20 meter från mig var att skrämma honom. Så jag satte mig ner med armarna utsträckta och pratade lugnt med honom. Efter några sekunders tvekande kom han haltandes emot mig och jag kunde plocka upp honom. ♥

12249994_10206382176145187_719946536293977518_n

Hans trampdynor var helt bortskavda på framtassarna och han var helt slut efter att sprungit nästan två mil på ett dygn. Vi hade turen att få en tid hos veterinären efter bara tre timmar och de sökte igenom honom från topp till tå och det enda de kunde hitta var att trampdynorna var skadade, annars mådde han bra. Vi fick med oss bandage, gel och specialmat som han har ätit sedan i torsdags och den gamla Jackson verkar vara tillbaka. Livsglädjen och nyfikenheten är tillbaka i blicken och han går nästan helt obehindrat.

12243492_10205170566535830_1178665617548553769_n

En förskoleklass gjorde teckningar till mig och Jackson samt döpte om ett gosedjur till Jackson. De satte även på gröna tassbandage på gosedjurer, precis som det sitter på Jacksons tassar. ♥


 

Mitt främsta tips och något som har varit otroligt viktigt i allt det här är facebook.

  • Lägg upp en bild på hunden, information var den försvann ifrån samt åt vilket håll den sprang och ett eller flera mobilnummer människor kan ringa när det ser något och säg till dina facebook vänner att dela inlägget.
  • Gör även inlägget offentligt så att ALLA kan se och dela det, inte bara dina facebookvänner.
  • Skapa en facebookgrupp där all info om försvinnandet samlas

Över 2500 personer har delat bilden på Jackson, skrivit ut affischer vi gjorde, varit ute och letat både under onsdag natt och torsdagen, delat gruppen där all info var samlad, några har suttit vid datorer och kontaktat flera olika företag och andra ideella organisationer som hjälper till när hundar försvinner. Missing Dog, ID-hund och Hundsökarna är de organisationer som var inblandade i Jacksons försvinnande.

Länk till Expressens artikel


Att aktivera den gamla hunden

Att aktivera en agilitypensionär kan vara svårt. Jag vet att man kan träna lydnad, trick, godissök och så vidare - men jag vill hitta på något mer spännande än så! Någonting som är utmanande, roligt och nytt för den äldre hunden, gärna med anknytning till agility.

IMG_9870

För ungefär två år sedan gjorde jag samma resa som jag ska göra med Rosso nu, då hade jag inte lika mycket idéer och kunskap om hundträning som jag har nu. Jag börjar också resan från agilityvärlden med en hund som inte är lika grundtränad, varken i agility eller lydnaden, så att hitta på utmanande övningar till Rosso lär inte bli något problem. Rosso har till exempel jättesvårt med bakdelskontrollen och trillar gärna av brädan där vi tränar två på två av.

Så det är någonting vi har börjat med: träna in ett säkert och stabilt två på och två av.

Rosso ska inte tävla i agility längre, speciellt inte i agilityklasser så han kommer aldrig någonsin behöva ett kontaktfältsbeteende i tävlingssammanhang men han kommer behöva någonting att göra som är kul, utmanande och med agilityanknytning.

IMG_0616

Vi har också börjat om ordentligt med fjärren och fotgåendet. Från ett slarvigt beteende för skojs skull till att få in rätt beteende vid rätt tidpunkt. Detta är ingenting vi heller kommer ha direkt nytta av utan gör det mest för att Rosso ska få sin aktivering. 

tisdag
24
november
Gudrun, Rune

2020
Vecka 48

Blogghistorik

«november 2015»
tiontofr
01
02030405060708
09101112131415
16171819202122
23242526272829
30

Senaste inlägg
Tävling i Halmstad
Födelsedagsfirande & kursplanering
Friskförklarad, nytt jobb m.m.
Agilityträning + helgkurs!
VI ÄR KVALADE TILL SM 2017!
Med fokus på kontaktfält!
Nytt samarbete!
Årets första tävling, rehab m.m!
Ess rehabplan & film från gårdagens träning!
Årets sista träning!

Senast kommenterade
Vi ska flytta!
GOTLAND 2016
Landslagsuttagning 2016
Mål 2016
Ännu mer Running Contacts (+ film!)
Det värsta dygnet i mitt liv
Att sätta mål
Running Contacts: Uppdatering
KVALADE TILL AGILITY SM 2015!
Vikarie

Kategorier
agility
agilitybanor
allmänt
bilder
Blogglista
Ess
Ess kontaktfält
film
Filmserie - Ta hinder från ''fel'' håll.
frågestund
hemsidan
hundarna
Jackson
Jacksons kontaktfält
kurs
Kurser/Privatlektioner
Mål 2014
Mål 2015
Mål 2016
Oskar
Pepsi
Rosso
Running Contacts
SM 2015
SM 2016
SM 2017
Till salu
träning
tävling
Wazz

Arkiv
2017
2016
2015
  •    December
  •    November
  •    Oktober
  •    September
  •    Augusti
  •    Juli
  •    Juni
  •    Maj
  •    April
  •    Mars
  •    Februari
  •    Januari
  • 2014
    2013
    2012